Jobbigare och hemskare kan det inte bli.....

Idag är en sådan dag där man skulle kunna be alla dra så långt pipan räcker. Har ni oxå kännt det så? Och inte blir det bättre av att partnern går runt en som katten kring het gröt. Det gör det hela tusen gånger värre, och jag har sagt till honom att inte göra så när jag känner på detta sätt. Att saken blir bättre om han tar tag i mej och kramar mej får ner mitt humör genom att ge mej det jag behöver mest just nu, ömhet och kärlek, förståelse och värme.

Men inte det är som vanligt han drar sej undan och det gör att jag blir så jävla förbanad att jag inte klarar av att vara hemma. Varför ska man inte kunna komma ihåg att när man behöver en som mest så va där. Jag försöker och jag vet att jag är sådan, för ingen har sagt något. Det är inte ofta jag är så här, och då borde man väl komma ihåg det, eller?

Och inte blir det bättre av att min äldsta tös inte kommer ihåg var hon har lagt sin spruta, den som är så viktig. Hon är allergisk mot getingstick. Och inte underlättar det heller av att hon inte kommer ihåg vad man säger till henne. Det enda hon har i huvudet är inte killar som man skulle kunna tro utan det är datorer och spel vilket gör mej arg där oxå. För hon är lat och orkar inte mycket vill bara sitta framför datan, och det har resulterat i dataförbud här hemma, men som inte hennes pappa kan hålla jämna steg med.

Vad gör jag för fel som tydligen är så dålig på familj och manligt beteende.